August Strindberg var sin generations litterära gigant som med en sylvass pennspets avslöjade orättvisor och andra misshagligheter. Vilhelm Moberg kom efter honom med likartat skrivuppdrag och med samma unika glans. Men fanns det någon i generationen före som kan nämnas i samma andetag dessa kritiska samhällsskildrare? Upptäckten av Karl Kullbergs författarskap och gärning kan ge svaret. Man får här betänka att under 1830- och 40-talen när Kullberg påbörjade sin författargärning kunde en pennspets riktad mot de maktägande medföra brutala straff. Därför skrev Kullberg liksom hans vän och författarkollega August Blanche (och andra) ofta under pseudonym eller publicerade osignerat.
Strax efter sin debutroman 1835-36 hade publicerats som var en trilogi med titeln ”En ung mans memoirer. Skildringar ur Stockholmslifvet” och gavs ut under pseudonym startade Karl Kullberg den litterära tidskriften Freja. Trilogin kom snabbt att bli en framgång där exempelvis Aftonbladet skrev följande om den då 22 årige författarens verk:
”författaren visade tecken till verklig talang och människokännedom. Hans skildringar är tecknade med humor, sanning, och ganska konsterfaren hand.”
En synnerligen välformulerad beskrivning av en debut som kom att växa till ett stort författarskap.
Freja innehöll inledningsvis noveller av litterär natur i samma anda som trilogin. Likväl, kom hans rättspatos efter några år att bli en viktig ingrediens i tidningens innehåll, följande ord från Kullbergs hand 1840 kan ses som en programförklaring för denna strävan.
”Nöden spelar i människosläktets hävder en stor, en mäktigt ingripande roll. Knappt finnes det någon vrå i världen, dit han icke sträcker sin segrande inflytelse och ej sällan förefaller det motstånd, varigenom man, med ytliga statsekonomiska teorier tillrättesnöre eller en ofta nog obetänkt välgörenhet till vägledare, här och var söker bjuda hans framgångar spetsen (…) Nöden har för mycket tagit överhand inom mänskligheten, för att detta giftämne någonsin skulle kunna fullt avsöndras ur dess ådror.”
Med sin juridikexamen från Uppsala och sin vassa penna riktad mot sociala orättvisor kom Kullberg skriva en rad skarpsinniga betraktelser i Frejas kommande nummer. Något som också kom att locka flera av tidens andra stora författare till tidskriften, exempelvis August Blanche och G.H Mellin, och Freja kom på så sätt att bli kraftfull röst i 1840-talets turbulenta tidningsliv i Stockholm. I samma samhällskildrande anda utkom också bland annat Kullbergs roman ”En sommar i Småland”, som nu finns i nyutgåva. Del II av detta inlägg följer inom kort och fokuserar på Freja och övriga Stockholms tidningar, liksom Kullbergs aktualitet i vår tid.