Med ryggen mot det förflutna – tidlösa berättelser

De blev nio till antalet. Nio inträngande berättelser varav sju tar sig an tidlösa samhällsfenomen. Inom vilka orättvisan genom historien har varit så stark att när den väl slås ut antar ny skepnad och kommer tillbaka i all sin unkenhet. Därför framskrider dessa tidlösa berättelser i de flesta fall ur minst två perspektiv för att avslöja farsotens inre väsen. Som i novellen Skärvan där fladdrande tungor så gärna talar om integration och humanism, men hänger sig åt inbilsk nationalism. Det är ett samhälle vars själva skepnad stänger ute de ”obehöriga” och sedan gärna skuldbelägger dessa individer för att de står utanför.

Eller som i novellen Gamarna som går på djupet i arbetslivets problematik, där rädslan för förändring, kan generera de mest märkliga förevändningar och aktiviteter för att cementera en uttjänt konfiguration. Detta är i synnerhet påtagligt i en tid som den vi nu lever i när digitalisering och globalisering med mera lägger grunden till en ny samhällsform bortom industrisamhällets sot.

Andra samhällsfenomen som göms i Gränsfarare är gränslös kärlek och dess avarter. Eller hur man som Martin Luther kan påpeka oegentligheter och sedan bli sin egen berättelses fånge och vad detta får för konsekvenser i den samhällsomvandling som nu sker. Och så Grekland, den europeiska civilisationens vagga, vars mystik och skönhet, blev inspirationskällan till att skrivandet av novellsamlingen påbörjades.

Hela novellsamlingen inramas av en atmosfär av salt, då den börjar med Saltsmak en lugn dag på stranden och avslutas med ett skeppsbrott och Fyrtornet som leder tillbaka till land. Alla måste vi göra denna resa för det gamla industrisamhället utgör idag en förlorad värld.