En berättelse om två städer av Charles Dickens

En berättelse om två städer av Charles Dickens

Lyssna på blogginlägget:

{Play}

»Det var den bästa av tider, det var den sämsta av tider.» Så inleds Charles Dickens roman: ”En berättelse om två städer” från 1859. Detta mästerverk kom ut samma år som den filosofiska betraktelsen ”On Liberty” (”Om friheten” svensk översättn.) av John Stuart Mill som fick en sådan genomgripande inverkan på den fortsatta samhällsutvecklingen. Där Mill beskriver en vision för en godartad humanistisk samhällsutveckling som utgår från individen, fokuserar Dickens på problemet att där många ser möjligheter, ser andra enbart risker. I så motto är graden av välmående väldigt ojämlikt fördelad. För när rädslan är drivkraften vänder man gärna ryggen åt framtiden och alltför ofta söker sig tillbaka till nostalgins skenbara trygghet. En strävan som alltför ofta har en tendens att hamna i något av historiens mörkaste rum.

En berättelse om två städer av Charles Dickens

Charles Dickens inledningsstycke av ”A Tale of two Cities” är verkligen ett tidlöst mästerverk, och kunde vara en betraktelse från vår egen tid:

»It was the best of times,
it was the worst of times,

 

it was the age of wisdom,
it was the age of foolishness,

 

it was the epoch of belief,
it was the epoch of incredulity,

 

it was the season of Light,
it was the season of Darkness,

 

it was the spring of hope,
it was the winter of despair,

 

we had everything before us,
we had nothing before us,

 

we were all going direct to Heaven,
we were all going direct the other way—

 

in short, the period was so far like the present period, that some of its noisiest authorities insisted on its being received, for good or for evil, in the superlative degree of comparison only.»

Detta i en värld där all forskning visar att jordens befolkning generellt får det allt bättre, och att utvecklingen verkligen har tagit betydande språng framåt. Samtidigt finns det de som i högt tonläge vill driva på teknik-, miljö-, social- och annan utveckling utan att sätta människan i centrum för utvecklingen. Författaren Karl Kullberg beskriver samma fenomen från sitt 1800-talsperspektiv med följande ord i sin reseskildring från Europa 1842:

»Den allmänna jäsningsanda, som i detta ögonblick genomgår Europa, skaffar sig allt mera och mera luft, ty det ligger i sakens natur, att en hel tidsandas strävande framåt icke skall kunna motarbetas varken av dem, som står i portgången och ropa över tidens murkenhet, eller av ett ”tiers parti”, dessa amfibier, som vilja allt och kunna intet.»

Karl Kullberg

Dickens, Mill och Kullberg identifierade problemen i en progressiv omvandling och fann även utgångspunkten till lösningen. Idag kallas managementmetoden Design Thinking. Mer om denna metod kan läsas i boken ”Learning Design in Practice for Everybody”.

________________

360 graders seriemagasin – interaktiv storytelling